Ospeedad.
Sitter här i den bruna stolen, så som jag brukar göra om kvällarna.
Galet trött, i både kropp och hjärna.
Kan inte bestämma mig för vilken låt jag vill lyssna på. Byter ständigt.
Kanske kompenserar jag förändringen jag känner att jag behöver i mitt liv med det ständiga bytandet. Eller så betyder det helt enkelt ingenting. Bara att jag inte vet vad jag vill lyssna på.
Men jag behöver en förändring.
En händelse, en känsla, en nyhet. Något.
För allt bara rullar på. Och jag står mitt i vägen och bara stirrar. Glor på folk som skrattar, dricker take away-kaffe och stressar förbi. Rött blir till grönt och trafiken flyter igen.
Jag står och gör ingenting.
Glömmer att leva.
Kommer inte ihåg hur man gör.
Kvar av det jag en gång lärde mig är bara vaga fragment. Räcker det?
För jag vill börja röra mig igen. Någon gång, ganska snart, nu direkt.
Jag vill sätta fart.
Galet trött, i både kropp och hjärna.
Kan inte bestämma mig för vilken låt jag vill lyssna på. Byter ständigt.
Kanske kompenserar jag förändringen jag känner att jag behöver i mitt liv med det ständiga bytandet. Eller så betyder det helt enkelt ingenting. Bara att jag inte vet vad jag vill lyssna på.
Men jag behöver en förändring.
En händelse, en känsla, en nyhet. Något.
För allt bara rullar på. Och jag står mitt i vägen och bara stirrar. Glor på folk som skrattar, dricker take away-kaffe och stressar förbi. Rött blir till grönt och trafiken flyter igen.
Jag står och gör ingenting.
Glömmer att leva.
Kommer inte ihåg hur man gör.
Kvar av det jag en gång lärde mig är bara vaga fragment. Räcker det?
För jag vill börja röra mig igen. Någon gång, ganska snart, nu direkt.
Jag vill sätta fart.
Kommentarer
Trackback
